Rapport från resan till Jukola och Venla
- 26 jun 2023
- jukola, klubbresa, stafett, venla
Förra helgen åkte ett gäng kungälvslöpare till Finland för att delta i stafetterna Jukola och Venla, vilket kan ses som motsvarigheterna till svenska 10-mila. Här är Ulla Einarssons betraktelser från resan.
Jukola/Venla juni 2023
Fredag lunch samlades ett förväntansfullt Kungälvsgäng på Eriksdal för avfärd mot Viking Line-terminalen i Stockholm. Målet var skogarna utanför Borgå i Finland och världens största orienteringstävling Venla (damstafetten) och Jukola (herrstafetten).
Vy över Söder på väg mot Finland. |
Väl framme i Finland stannade tre bilar för frukost i Åbo medans bilen med vårt Venla lag drog raka vägen till tävlingsarenan, vilket visade sig vara ett smart drag. Vi andra fick köa flera kilometer in på parkeringen och kom fram precis innan klockan 14 för att se Venla-löparna starta. Damerna fick en minst sagt utmanande stafett inte bara med svår orientering och tuffa banor utan också med en temperatur som låg på nästan 30 grader under hela eftermiddagen. Men Bella, Hanna, Cicci och Susanne höll alla huvudet kallt och farten i steget. En efter en kom de in för växling enligt plan och Susanne på sistasträckan hade sådan fart från sista radion så hela hejarklacken höll på att missa målgången.
Damlaget bestående av Bella, Hanna, Cicci och Susanne. |
Sedan var det dags för Jukolalöparna i våra två lag att börja ladda ordentligt inför starten klockan 23. Många hade försökt att få lite sömn under dagen men det var inte lätt att få ro i värmen, den upptrissade stämningen och den höga ljudnivån. Vi delade alla ett stort militärtält och hade verkligen fått en bra tältplats precis invid arenan. Men det innebar också att vi kunde ligga i tältet och höra speakern precis lika bra som på arenan. Damerna delade tips om terrängen, tex att stenarna är bra att använda som sista säkra men att en sten i Göteborg inte är en sten i Borgå, i alla fall inte på kartan. Borgå-terrängen är extremt stening och inga stenar under 1,5 m är utmärkta på kartan. Det rekommenderades att springa uppe på berghällarna där det var snabblöpt men undvika den ”gröna skogen” med mycket undervegetation, där det i och för sig bildades många nya stigar för löparna som startade senare. Annars pratades det energigel, estimerades kilometertider, testades pannlampor, tejpades fötter och monterades diverse energikit på utrustningen.
Anders på väg in till växling. |
Obekräftade uppgifter från arrangören säger att bort mot 50 000 människor var på arenan under kvällen. Att se 1700 löpare ge sig iväg i mörkret på förstasträckan var en mäktig upplevelse. Kalle och Axel berättar också att det var något alldeles speciellt att stå i startledet. Det var rejält buffligt och ingen som släppte förbi någon i onödan.
Redan vid förstasträckans första radiokontroll konstaterade speakern att den faktiska löptiden var längre än vad banläggaren beräknat och till slut skulle det också visa sig att totaltiden för segrande Stora Tuna var hela 25 minuter längre än beräkningarna. Redan dagen efter skrev finländska dagstidningar om att stafetterna 2023 kommer att gå till historien som några av de tuffaste någonsin på grund av den svåra orienteringen och starka kuperingen.
Alwin på väg in till växling efter långa natten. |
Detta är också stafetten där det inte finns några korta eller svagt kuperade sträckor (se faktarutan). Våra löpare kämpade på som riktiga hjältar genom natten och kom in för växling på trötta ben och svarta i ansiktet av allt damm blandat med svett. Om man räknar bort elitklubbarna så var Kungälv den enda Göteborgsklubben som kunde ställa upp med två lag vilket är en bedrift i sig. Vår plan var att sätta ihop två jämna lag vilket vi också verkligen lyckades med då de båda lagen gick i mål inom loppet av 11 minuter.
Kalle och Axel |
När alla var i mål var det dags att vända tillbaka mot bilarna på den minst sagt dammiga åker-parkeringen och fastna i samma köer ut från parkeringen som vi fastnat i in. Dock lossnade det precis när vi på allvar började bli oroliga för att missa båten och vi kunde sladda in på Viking Line-terminalen i Helsingfors i precis lagom tid för att hinna med båten tillbaka till Stockholm.
Några av de yngre nattlöparna försvann så fort vi kommit på båten och dök upp först vid frukostbuffén efter välbehövliga 14h sömn. Viking Line var vänliga nog att erbjuda barnpris för frukostbuffén ända upp till 17 år. De hade helt garanterat inte räknat med några långlöpande 16- och 17-åringar från Kungälv och det var definitivt inte heller en kundkategori de gick plus på denna morgon.
Summerat man bara konstatera att resan till Jukola/Venla var en upplevelse från början till slut och redan på hemvägen kom funderingar upp på om vi inte borde göra om detta redan nästa år.
/Ulla
|
Kalle, Lukas, Alwin, Bella, Kristin, Erik och Christian.
Axel, Patrik, Pontus, Anders, Rasmus, Filip och Jesper.